Jag är biträdande handledare för en doktorand i psykologi vid Karlstads universitet som studerar vad som är verksamt i psykoterapi. I en första studie undersöks legitimerade psykoterapeuters tankar om vad som är verksamt. I en andra undersöks samma tankegång hos klienter som gått i och avslutat en eller flera psykoterapier.
Jag är handledare för tre och har varit handledare för fem studerande vid legitimationsgrundande psykoterapiutbildningar vid Umeå universitet, Göteborgs universitet, Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning (SAPU), St Lukas Utbildningsinstitut och Linnéstadens Psykoterapiinstitut i deras arbete med sina examensuppsatser.
Under 2009-2010 var jag kursledare för kursen Psykoterapiforskning 10 hp vid Karlstads universitet. Kursen fokuserade psykoterapi som vetenskapligt forskningsfält, olika psykoterapitraditioner jämfördes, metodologiska och strategiska val för att undersöka psykoterapeutiska fenomen behandlades och begreppen evidens och evidensbaserad behandling och deras tillämpning inom psykoterapiområdet studerades. Kursen genomfördes i seminarieform med 12 obligatoriska seminarier under fyra terminer.
Ht 2011-vt 2013 kommer jag att vara kursledare för kursen Single-case-studies i praktiken – evidensbasering av eget behandlingsarbete 10hp. Single-case-metoden fokuserar den enskilda klientens utvecklingsprocess och kan användas i direkt anslutning till vardagsarbetet vid en psykiatrisk mottagning, ett socialkontor, ett behandlingshem för att evidensbasera sitt eget behandlingsarbete. Den är användbar för olika behandlingsmetoder oavsett teoretisk förankring. Kursen ger redskap och möjligheter att genomföra en studie i anslutning till sitt arbete som behandlare.
Lindgren Ola, Folkesson Per & Almqvist Kjerstin. (2010) On the importance of the therapist in psychotherapy. A Summary of Current Research. International Forum of Psychoanalysis. 2010;19: 224-229.
Skogsberg, Elisabeth &
Folkesson, Per. (2009) Spegelhud – En deduktiv tematisk analys av unga kvinnors självskadebeteende. Insikten, nr 4, årgång 18, sidorna 14-22.
Lindgren Ola, Folkesson Per & Almqvist Kjerstin. (2009) Psykoterapins ”g-faktor”. Sammanfattning av aktuell forskning. Läkartidningen, Nr 37, Vol 106, sidorna 2285-2288.
Ett verksamhetsår vid Familjehuset i Karlstad
Familjehuset är en öppenvårdsenhet där man arbetar med barn, ungdomar och föräldrar och deras relationsproblem, kriser och konflikter. Arbetet präglas av ett systemteoretiskt och multimodalt tänkande och kan sorteras in under fem huvudrubriker; familje-, föräldra-, nätverks-, barn- och ungdomsfokuserat behandlingsarbete. Dessa olika former tillämpas var för sig eller i kombination med varandra.
En utvärdering av verksamheten år 2005 har genomförts i samarbete med FoU Välfärd Värmland vid Karlstads universitet och Socialhögskolan vid Lunds universitet för att undersöka om behandlingen vid Familjehuset leder till förändring. 41 familjer deltog i undersökningen. Ensamstående mamma var den vanligaste familjetypen och utgjorde 2/3-delar bland deltagande familjer. Symtombelastningen för barn och familjer var vid behandlingens början i paritet med en klinisk jämförelsegrupp.
Studien visar på ett flertal positiva signifikanta skillnader mellan mätningarna före respektive efter behandlingen. Dessa skillnader är i första hand kopplade till mammorna, i andra hand till barnen och i tredje hand till papporna. Resultaten pekar på att barnens och familjens väl främst utgår från och angår mammorna.
För närvarande pågår ett arbete med att skriva en artikel för publicering i en vetenskaplig tidskrift inom området.
Integrerad psykiatri i Värmland
Projektet Integrerad psykiatri i Värmland är en satsning som görs 2009 – 2012 av de 16 värmlandskommunerna tillsammans med landstinget i Värmland. Syftet är att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom. Målet är att skapa en gemensam kunskapsbas, samsyn och samverkan. Det har sin bakgrund i det regionala genomförandet av den nationella satsningen Nya Perspektiv. Detta arbete ledde till tanken att en gemensam referensram för förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting är en förutsättning för samverkan, vilket i sin tur bland annat ledde till projektet Integrerad psykiatri i Värmland. En gemensam basutbildning för personal inom kommuner och landsting med målet att bilda samverkansteam är kärnan i denna stasning. FoU Välfärd Värmland fick uppdraget att följa och utvärdera projektet.
Folkesson, Per. (2010) “Psy”-området mer pluralistiskt än man kan tro. Psykolog-Tidningen augusti 2010.
En effektstudie av SamtalsAkuten och Krismottagning för män i Karlstad
SamtalsAkuten startade sin verksamhet 1997 och Kristmottagning för män 2004. Båda verksamheterna som bedrivs i samma lokaler i Karlstad är ett permanentat samverkansprojekt mellan Landstinget i Värmland, Svenska kyrkan och kommunerna Forshaga, Kil, Hammarö och Karlstad. Huvudsyftet med verksamheterna är att tillhandahålla samtalsstöd vid akuta livskriser. Under 2008 tog man emot 321 nybesök vid SamtalsAkuten och 95 vid Krismottagning för män. Syftet med den pågående studien är att undersöka de effekter verksamheten har för dem som tagit del av den.
Kognitiva hjälpmedel och psykisk funktionsnedsättning
Under de senaste två decennierna har tanken att “kognitiva hjälpmedel kan kompensera för psykiska funktionshinder” vuxit sig allt starkare. Den har blivit bärande i en ny diskurs. Med en ny diskurs menas att ett nytt urskiljbart sätt att samtala uppstått och utvecklats om ett fenomen eller förhållande. Man kan urskilja nya ordval, talesätt, begrepp, tankeformer, beslut och åtgärder inom ett visst område.
Att på tal om psykisk ohälsa börja säga att ”kognitiva hjälpmedel kan kompensera för psykiska funktionshinder” är att börja tala på ett nytt sätt. Ett sätt att tala som inte vore möjligt utan begreppet psykiska funktionshinder. Delbegreppet `funktionshinder´ i psykiska funktionshinder anknyter på ett annat sätt till kompensation och hjälpmedel än delbegreppet `sjukdom´ i psykisk sjukdom, det tidigare dominerande begreppet i det offentliga samtalet om psykisk ohälsa. Det anknyter till principen om att kompensera med hjälpmedel i människors vardagsliv för att en funktionsnedsättning inte ska bli ett funktionshinder. Begreppet `sjukdom´ i psykisk sjukdom anknyter till en medicinsk modell för förståelse och förklaring och till läkemedelsbehandling.
Projektet HumanTeknik psykiska funktionshinder och hjälpmedel (www.hi.se, www.humanteknik.se) som genomfördes 2001-2004 var banbrytande för detta tänkesätt och denna nya diskurs. Projektet Nationellt Kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel, som genomfördes 2005-2008 (www.humanteknik.se) verkade för att sprida de banbrytande kunskaper som utvecklats inom HumanTeknik. Den undersökning som genomfördes Vid FoU Välfärd Värmland på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet 2009-2010 bidrog till att fokusera den faktiska tillgängligheten till kompenserande kognitiva hjälpmedel för personer som är i behov av det.
Folkesson, Per & Karlsson, Therese. (2010) Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning. En fallstudie och brukarundersökning i Värmland. FoU-rapport 2010:6. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. FoU Välfärd Värmland.
Folkesson, Per. (2009) Nationellt Kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel. En utvärdering. IKU-rapport 2009:2. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete (IKU).
Dödligt våld mellan barn och lokalsamhällets reaktioner
En fyraårig pojke återfanns död i Arvika i augusti 1998. Det visade sig senare att två något äldre pojkar orsakat dödsfallet. En studie genomfördes av FoU Välfärd Värmland av hur myndigheter och organisationer i detta lokalsamhälle reagerade och agerade när denna dramatiska händelse inträffade. Underökningens syfte var att analysera om och hur samhällets myndigheter och berörda organisationer situationsanpassade sitt arbete.
Händelseförloppet strukturerades i stor utsträckning av den förundersökning som polisen bedrev, och som pågick i 11 veckor. Inom den kommunala förvaltningen tog Räddningstjänsten initiativet att strukturera och organisera arbetet i den akuta situation som inledningsvis uppstod. En informell/halvformell ledningsgrupp skapades, där alla centrala aktörer – polisen undantaget – ingick.
Analysen resulterade i tre övergripande kategorier: Kraftsamling, Samarbete samt Omsorg om de drabbade. Myndigheters och organisationers arbete karakteriserades av kraftsamling såväl vad avser personal och fysiska resurser som organisatoriskt och mentalt. Inte minst visade sig detta i form av nya och innovativa former för organisering. Samarbetet tog sig nya former, dels mellan polisen och övriga myndigheter, dels dessa övriga myndigheter/organisationer sinsemellan. Karakteristiskt för samarbetet var den gemensamma ambitionen att skapa klarhet i vad som skett, tillsammans med respekt för vars och ens specifika roll och uppdrag. Omsorgen om de drabbade kan beskrivas i snäv och vid bemärkelse, samt på kort och lång sikt. I snäv bemärkelse och på kort sikt handlade den om de personer och familjer som närmast berördes av det akuta händelseförloppet. På kort sikt och i en vidare bemärkelse berördes många barn och deras familjer i området. I ett längre tidsperspektiv kom hela det aktuella bostadsområdet att bli föremål för ett samhällsprojekt i syfte att mobilisera området och öka livskvaliteten för de boende.
Folkesson, Per, Eriksson, Bengt G & Grönberg Eskel, Marit. (2009) 11 veckor av oro och kraftsamling. Fallstudie av ett lokalsamhälles reaktioner på dödligt våld mellan barn. IKU-rapport 2009:3. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete (IKU).
Gemensam verksamhet för människor med
psykisk ohälsa
Regeringen beslutade i oktober 2003 att tillkalla en nationell psykiatrisamordnare eftersom man uppfattade allvarliga problem inom psykiatrins område . Man hävdade att samverkan mellan huvudmännen inte fungerade och påpekade brister när det gällde helhetslösningar. Man konstaterade att personer med psykiska funktionshinder har lägst inkomst och sysselsättningsgrad av alla funktionshindergrupper, har få personliga kontakter, sällan deltar aktivt i fritids- och kulturliv, ofta saknar daglig sysselsättning, har nedsatt somatisk hälsa och att överdödligheten är betydande. Projektet Gemet är ett lokalt projekt som beviljades länsmedel av Socialstyrelsen och Nationell psykiatrisamordning för att från den 1/10 2005 till den 31/12 2006 underlätta för personer 18 – 40 år i Karlstads kommun drabbade av psykisk ohälsa och långvarig arbetslöshet att finna en plats på arbetsmarknaden. Karlstads kommuns arbetsmarknads- och socialförvaltning var huvudman för projektet i samverkan med länsverksamhet psykiatri, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Folkesson, Per. (2007) Projektet Gemet. Gemensam verksamhet för människor med psykisk ohälsa. IKU-rapport 2007:2. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Avdelningen för sociala studier. Social omsorgsvetenskap. Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete (IKU).
Osäkerhet och kön; män, manliga nätverk, brödraskap och patriarkal organisering
Under osäkra förhållanden söker män kontakt med varandra och sluter sig samman. Det är en slutsats som baserar sig på resultaten av fyra fallstudier där könsrelaterade fenomen undersökts i förhållande till en olycka, en kris eller en katastrof. Fallstudierna visar att män kontaktar varandra och formerar könsegna mönster av relationer och samarbetsformer under osäkra förhållanden. Den teoretiska slutsatsen är att osäkerhet har en generativ inverkan på mäns relationsmönster och att homosociala manliga nätverk och brödraskap, liksom patriarkal könsmakt och fallocentrisk symbolisk ordning är en typ av beredskapsstruktur som mobiliseras och sluter sig i relation till osäkerhet. Manliga relationsmönster kan begripliggöras som former av säkerhetsarbete mot latent och manifest fara. Hegemonisk maskulinitet kan ses som en osäkerhetsrelaterad uniformering i klädsel, hållning, språk och kroppsbyggande förankrade i militariserade färdigheter användbara i kamp mot aktörer som hotar säkerhet och etablerad ordning. Män, manliga nätverk och brödraskap av olika slag ges goda möjligheter att bevisa och motivera sin patriarkala överordning och sitt existensberättigande i relation till fara vilket kan bidra till att begripliggöra mäns risktagande och det faktum att män orsakar, råkar ut för och får ta hand om vissa former av olyckor, kriser och katastrofer på särskilda sätt.
Folkesson, Per (2008) Jämställdhet, osäkerhet och patriarkal organisering. Paper framlagt vid konferensen: Genusrelationer och förändringsprocesser: Nordisk feminism och genusforskning 2008, Karlstads universitet 6-8 oktober 2008.
Folkesson, Per. (2005) Katastrofer och män. Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande. Doktorsavhandling. Skriftserien Nr 2005:7. Institutionen för socialt arbete. Göteborgs universitet.
Psykoterapiforskning
Jag är biträdande handledare för en doktorand i psykologi vid Karlstads universitet som studerar vad som är verksamt i psykoterapi. I en första studie undersöks legitimerade psykoterapeuters tankar om vad som är verksamt. I en andra undersöks samma tankegång hos klienter som gått i och avslutat en eller flera psykoterapier.
Jag är handledare för tre och har varit handledare för fem studerande vid legitimationsgrundande psykoterapiutbildningar vid Umeå universitet, Göteborgs universitet, Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning (SAPU), St Lukas Utbildningsinstitut och Linnéstadens Psykoterapiinstitut i deras arbete med sina examensuppsatser.
Under 2009-2010 var jag kursledare för kursen Psykoterapiforskning 10 hp vid Karlstads universitet. Kursen fokuserade psykoterapi som vetenskapligt forskningsfält, olika psykoterapitraditioner jämfördes, metodologiska och strategiska val för att undersöka psykoterapeutiska fenomen behandlades och begreppen evidens och evidensbaserad behandling och deras tillämpning inom psykoterapiområdet studerades. Kursen genomfördes i seminarieform med 12 obligatoriska seminarier under fyra terminer.
Ht 2011-vt 2013 kommer jag att vara kursledare för kursen Single-case-studies i praktiken – evidensbasering av eget behandlingsarbete 10hp. Single-case-metoden fokuserar den enskilda klientens utvecklingsprocess och kan användas i direkt anslutning till vardagsarbetet vid en psykiatrisk mottagning, ett socialkontor, ett behandlingshem för att evidensbasera sitt eget behandlingsarbete. Den är användbar för olika behandlingsmetoder oavsett teoretisk förankring. Kursen ger redskap och möjligheter att genomföra en studie i anslutning till sitt arbete som behandlare.
Folkesson, Per. (2009) Spegelhud – En deduktiv tematisk analys av unga kvinnors självskadebeteende. Insikten, nr 4, årgång 18, sidorna 14-22.
Ett verksamhetsår vid Familjehuset i Karlstad
Familjehuset är en öppenvårdsenhet där man arbetar med barn, ungdomar och föräldrar och deras relationsproblem, kriser och konflikter. Arbetet präglas av ett systemteoretiskt och multimodalt tänkande och kan sorteras in under fem huvudrubriker; familje-, föräldra-, nätverks-, barn- och ungdomsfokuserat behandlingsarbete. Dessa olika former tillämpas var för sig eller i kombination med varandra.
En utvärdering av verksamheten år 2005 har genomförts i samarbete med FoU Välfärd Värmland vid Karlstads universitet och Socialhögskolan vid Lunds universitet för att undersöka om behandlingen vid Familjehuset leder till förändring. 41 familjer deltog i undersökningen. Ensamstående mamma var den vanligaste familjetypen och utgjorde 2/3-delar bland deltagande familjer. Symtombelastningen för barn och familjer var vid behandlingens början i paritet med en klinisk jämförelsegrupp.
Studien visar på ett flertal positiva signifikanta skillnader mellan mätningarna före respektive efter behandlingen. Dessa skillnader är i första hand kopplade till mammorna, i andra hand till barnen och i tredje hand till papporna. Resultaten pekar på att barnens och familjens väl främst utgår från och angår mammorna.
För närvarande pågår ett arbete med att skriva en artikel för publicering i en vetenskaplig tidskrift inom området.
Integrerad psykiatri i Värmland
En effektstudie av SamtalsAkuten och Krismottagning för män i Karlstad
SamtalsAkuten startade sin verksamhet 1997 och Kristmottagning för män 2004. Båda verksamheterna som bedrivs i samma lokaler i Karlstad är ett permanentat samverkansprojekt mellan Landstinget i Värmland, Svenska kyrkan och kommunerna Forshaga, Kil, Hammarö och Karlstad. Huvudsyftet med verksamheterna är att tillhandahålla samtalsstöd vid akuta livskriser. Under 2008 tog man emot 321 nybesök vid SamtalsAkuten och 95 vid Krismottagning för män. Syftet med den pågående studien är att undersöka de effekter verksamheten har för dem som tagit del av den.
Kognitiva hjälpmedel och psykisk funktionsnedsättning
Under de senaste två decennierna har tanken att “kognitiva hjälpmedel kan kompensera för psykiska funktionshinder” vuxit sig allt starkare. Den har blivit bärande i en ny diskurs. Med en ny diskurs menas att ett nytt urskiljbart sätt att samtala uppstått och utvecklats om ett fenomen eller förhållande. Man kan urskilja nya ordval, talesätt, begrepp, tankeformer, beslut och åtgärder inom ett visst område.
Att på tal om psykisk ohälsa börja säga att ”kognitiva hjälpmedel kan kompensera för psykiska funktionshinder” är att börja tala på ett nytt sätt. Ett sätt att tala som inte vore möjligt utan begreppet psykiska funktionshinder. Delbegreppet `funktionshinder´ i psykiska funktionshinder anknyter på ett annat sätt till kompensation och hjälpmedel än delbegreppet `sjukdom´ i psykisk sjukdom, det tidigare dominerande begreppet i det offentliga samtalet om psykisk ohälsa. Det anknyter till principen om att kompensera med hjälpmedel i människors vardagsliv för att en funktionsnedsättning inte ska bli ett funktionshinder. Begreppet `sjukdom´ i psykisk sjukdom anknyter till en medicinsk modell för förståelse och förklaring och till läkemedelsbehandling.
Projektet HumanTeknik psykiska funktionshinder och hjälpmedel (www.hi.se, www.humanteknik.se) som genomfördes 2001-2004 var banbrytande för detta tänkesätt och denna nya diskurs. Projektet Nationellt Kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel, som genomfördes 2005-2008 (www.humanteknik.se) verkade för att sprida de banbrytande kunskaper som utvecklats inom HumanTeknik. Den undersökning som genomfördes Vid FoU Välfärd Värmland på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet 2009-2010 bidrog till att fokusera den faktiska tillgängligheten till kompenserande kognitiva hjälpmedel för personer som är i behov av det.
Dödligt våld mellan barn och lokalsamhällets reaktioner
En fyraårig pojke återfanns död i Arvika i augusti 1998. Det visade sig senare att två något äldre pojkar orsakat dödsfallet. En studie genomfördes av FoU Välfärd Värmland av hur myndigheter och organisationer i detta lokalsamhälle reagerade och agerade när denna dramatiska händelse inträffade. Underökningens syfte var att analysera om och hur samhällets myndigheter och berörda organisationer situationsanpassade sitt arbete.
Händelseförloppet strukturerades i stor utsträckning av den förundersökning som polisen bedrev, och som pågick i 11 veckor. Inom den kommunala förvaltningen tog Räddningstjänsten initiativet att strukturera och organisera arbetet i den akuta situation som inledningsvis uppstod. En informell/halvformell ledningsgrupp skapades, där alla centrala aktörer – polisen undantaget – ingick.
Analysen resulterade i tre övergripande kategorier: Kraftsamling, Samarbete samt Omsorg om de drabbade. Myndigheters och organisationers arbete karakteriserades av kraftsamling såväl vad avser personal och fysiska resurser som organisatoriskt och mentalt. Inte minst visade sig detta i form av nya och innovativa former för organisering. Samarbetet tog sig nya former, dels mellan polisen och övriga myndigheter, dels dessa övriga myndigheter/organisationer sinsemellan. Karakteristiskt för samarbetet var den gemensamma ambitionen att skapa klarhet i vad som skett, tillsammans med respekt för vars och ens specifika roll och uppdrag. Omsorgen om de drabbade kan beskrivas i snäv och vid bemärkelse, samt på kort och lång sikt. I snäv bemärkelse och på kort sikt handlade den om de personer och familjer som närmast berördes av det akuta händelseförloppet. På kort sikt och i en vidare bemärkelse berördes många barn och deras familjer i området. I ett längre tidsperspektiv kom hela det aktuella bostadsområdet att bli föremål för ett samhällsprojekt i syfte att mobilisera området och öka livskvaliteten för de boende.
Gemensam verksamhet för människor med
psykisk ohälsa
Regeringen beslutade i oktober 2003 att tillkalla en nationell psykiatrisamordnare eftersom man uppfattade allvarliga problem inom psykiatrins område . Man hävdade att samverkan mellan huvudmännen inte fungerade och påpekade brister när det gällde helhetslösningar. Man konstaterade att personer med psykiska funktionshinder har lägst inkomst och sysselsättningsgrad av alla funktionshindergrupper, har få personliga kontakter, sällan deltar aktivt i fritids- och kulturliv, ofta saknar daglig sysselsättning, har nedsatt somatisk hälsa och att överdödligheten är betydande. Projektet Gemet är ett lokalt projekt som beviljades länsmedel av Socialstyrelsen och Nationell psykiatrisamordning för att från den 1/10 2005 till den 31/12 2006 underlätta för personer 18 – 40 år i Karlstads kommun drabbade av psykisk ohälsa och långvarig arbetslöshet att finna en plats på arbetsmarknaden. Karlstads kommuns arbetsmarknads- och socialförvaltning var huvudman för projektet i samverkan med länsverksamhet psykiatri, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Osäkerhet och kön; män, manliga nätverk, brödraskap och patriarkal organisering